Första steget till konkurs är att lämna in en konkursansökan. När tingsrätten har behandlat frågan kommer gäldenärens egendom att vara tillgänglig för konkursförvaltaren för att därigenom kunna återbetala så mycket som möjligt till borgenären. Här är förfarandet.
En konkursansökan kan lämnas in av den person som försätts i konkurs (gäldenären) eller av de personen/företaget är skyldig pengar (borgenär). Det sker till Tingsrätten och kostar inget om det gäller en själv och annat fall drygt 2000 kr.
Om det är borgenärer som gjort konkursansökan får först gäldenären möjligheten att svara på ärendet. Det är Tingsrätten som har detta ärende och som kallar till en förhandling där de bägge parterna i målet kan yttra sig och ställa frågor.
I det fall gäldenären gjort konkursansökan sker utslag direkt. Detsamma gäller om gäldenären godkänt och medgett borgenärens ansökan.
I det fall som borgenär och gäldenär är oense om konkursen är det tingsrätten som avgör i frågan via de förhandlingar som sker med parterna. Det spelar i detta läge ingen roll om gäldenären kommer eller inte. Tingsrätten kommer ändå att pröva ärendet.
Om tingsrätten beslutar att en konkurs ska genomföras ska tre punkter ske:
Tidsbestämma när träff ska ske med gäldenär då bouppteckninged ska lämnas
Konkursförvaltare ska utses. Det kan även innebära flera förvaltare i det fall det är ett större bolag eller mer komplex situation. Här är en kompetent och erfaren advokat som tar på sig denna typ av uppdrag: konkursansökan.se
Tillkalla borgenär, förvaltare, gäldenär, tillsynsmyndighet till sammanträdet för bouppteckningseden.
Nu upprättar förvaltaren en bouppteckning där alla tillgångar tydligt specificeras. I denna ska det även framgå vilka som är borgenären och hur stor skuld som finns till dessa.
Denna bouppteckning lämnas till tingsrätten samt till gällande tillsynsmyndighet. Detta ska ske så fort som möjligt men absolut senast en vecka före datumet för bouppteckningsed.
Den grundläggande funktionen med bouppteckningsed är att gäldenären ska godkänna (eller ändra) bouppteckningen.
Nu ska förvaltaren beskriva situationen och orsaken till att gäldenären har befunnit sig i obestånd. Bland annat ska denna förvaltningsberättelse beskriva skulder/tillgångar som gäldenären har, en del historiska ekonomiska fakta, om man kan anta att någon är skyldig till att återbära olovlig vinstutdelning m.m. Det är kortfattat en komplett ekonomisk rapport över läget.
Efter att konkursförvaltaren utfört sitt jobb har borgenärerna fått så mycket som de kunnat. Ofta är det de borgenärer som lämnat in konkursansökan men som nämnts kan detta alltså även ske av personen/företaget som konkursen gäller för.
Nu kan förvaltaren göra en slutredovisning där det framgår hur resterande summa pengar (i det fall det finns kvar något) ska fördelas (utdelning). All dokumentation skickas vidare till tillsynsmyndigheten.
Att avslutning kan ske beror vanligtvis på att skulderna är återbetalda eller att tingsrätten beslutar om avskrivning, vilket betyder att skulderna skrivs av.
Sista steget – från konkursansökan till avslutad konkurs – är att tingsrätten beslutar om eventuell utdelning.