En skilsmässa, eller äktenskapsskillnad som det egentligen heter, innebär att ett äktenskap upplöses på begäran av en eller båda parterna. Vid en skilsmässa avgörs hur parternas egendom ska delas upp, så kallad bodelning, och de före detta makarna ska även komma överens om vårdnaden och umgänget med eventuella barn i äktenskapet.
För att ansöka om skilsmässa fyller makarna i en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad och skickar in till tingsrätten, som tar beslut i ärendet. Om inga särskilda skäl föreligger godkänner tingsrätten ansökan och paret är officiellt skilda.
Om bara en av makarna vill skiljas måste den personen lämna in en stämningsansökan mot den andra personen till tingsrätten. Även här brukar rätten godkänna skilsmässan, men man kan påföra en betänketid på 6 månader innan skilsmässan träder i kraft.
Betänketiden finns till för att förhindra impulsiva skilsmässor och låte de som är osäkra tänka ett varv till. Betänketid kan begäras av en eller båda parterna eller påföras av tingsrätten om paret har hemmavarande barn under 16 år. Betänketiden är vanligtvis 6 månader men kan ibland vara längre. För att en skilsmässa ska bli giltig efter betänketiden krävas att en eller båda parterna lämna in en fullföljdsansökan inom ett år efter betänketiden, annars går inte skilsmässan igenom.
När ett par gifter sig blir deras egendomar gemensamma, oavsett hur mycket de var och en äger innan de gifter sig. Dessa gemensamma egendomar kallas giftorättsgods. Vid en skilsmässa ska giftorättsgodset delas upp i hälften mellan makarna.
Egendomar som makarna vill fortsätta ha enskilda måste makarna specificera i ett äktenskapsförord, som ska var underskrivet och registrerat hos Skatteverket innan skilsmässan. Annars kommer parets alla tillgångar, inklusive hus och andra egendomar, räknas som gemensamma och delas upp lika.
Om parterna inte kan komma överens om bodelningen kan de begära att bli tilldelade en bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren är en advokat som först försöker reda ut begreppen och förklara vad som gäller för makarna, därefter försöker få dem att komma överens. Lyckas inte bodelningsförrättaren få parterna att komma överens ska han själv besluta i bodelningsfrågan och skriva ett bodelningsavtal som parterna skriver på.
När ett par skiljer sig fortsätter de ha gemensam vårdnad om barnen, om de inte uppger att de vill något annat i skilsmässoansökan. I Sverige eftersträvas gemensam vårdand mellan föräldrar i enlighet med fokuset på barnets bästa. Om föräldrarna av någon anledning vill att vårdnaden ska tilllfalla den ena föräldern, har barnet fortfarande rätt att regelbundet träffa den andra föräldern, denna rätt kallas umgängesrätten.
Om någon av föräldrarna vill ha gemensam vårdnad, men den andra föräldern sätter sig emot det, kan föräldern som vill ha egen vårdnad lämna in en stämningsansökan till Tingsrätten, och sätter på så vis igång en vårdnadstvist. En vårdnadstvist tar lång tid och innebär en stor påfrestning på både barn och föräldrar.
En skilsmässa är en process som kan innehålla många juridiska fallgropar, särskilt i fråga om bodelning och vårdnad av barn. Samtidigt är en skilsmässa känslomässigt mycket upprivande att gå igenom och denna kombination gör att det kan kännas bra att ta hjälp av en juridiskt kunnig person.
Många advokatbyråer specialiserar sig på familjerätt och har stor erfarenhet av skilsmässor, bodelning och vårdnadstvister. Ska ni göra en bodelning, kan det vara bra att söka juridisk hjälp så att båda parter verkligen vet att allt har gått rätt till.
Läs mer på http://www.svenskbodelning.se/.